J.M.G. Le Clézio: "Allt är vind"

För någon timme sedan läste jag ut Le Clézios bok Allt är vind. Det är en klok berättelse om hur en pojke går genom sin ungdom. Vi får följa Jean som växer upp i Paris när Algeriet krigar för sin självständighet från Frankrike. Kriget skapar en tomhet, det ligger någonting dystert över hela landet och det påverkar Jean. Han flyr från sitt hemland och börjar en resa för att komma undan från allt det onda. Men vart han än kommer så möts han av en orättvisa och blir påmind om hur verkligheten ser ut.

Historian binds ihop med en berättelse från Jeans släkting som levde under den Franska revolutionen och det är tydligt hur förtrycket kan uttryckas mot olika grupper i samhället i olika tidsåldrar. Oron sprider sig snabbt bland oss människor. Jean reser genom världen och träffar tjejer som han kan söka tröst och närhet hos. Men varje gång så rivs dessa relationer sönder och det blir en plåga.

Det här är min första bok av Le Clézio och jag hade bitvis svårt att ta åt mig allting. Det är många miljöer som skildras och vi får lära känna en hel del personer, om än bara till viss del. Le Clézio är en berest man och har varit på egna resor i motsvarighet till den som skrivs om i boken.

Vissa partier är väldigt gripande och språket är fantastiskt rakt igenom. Jag tyckte den var jättebra de första timmarna, sedan växlade den om till att vara ganska tråkig. Det var inte förrän de sista hundra sidorna som jag insåg att boken var väldigt bra. Den växte till sig, helt enkelt. Från att ha varit en svag trea så blir det till sist en stark fyra i betyg.